RE-CON DRY WASHING

den 24 juni 2024

Den tredje delen i vår artikelserie om vårt koncept för cirkulär betongproduktion fokuserar vi på RE-CON DRY WASHING.  Vad är det?  På vilket sätt kan denna process minska avfallet?  Vi ska besvara de frågorna och bjuda på en resa världen över i form av intervjuer med fyra experter om hållbarhet och återvinning vid betongproduktion. 

RE-CON DRY WASHING uppfanns av Mapei 2019. Metoden minimerar tvättslammet och minskar tvättvattenförbrukningen i betongbilar genom att använda de absorberande egenskaperna i RE-CON ZERO EVO-ballasten som framställs av omvandlad returbetong. Metoden gör det möjligt att omvandla tvättslam till återvunnen ballast, i stället för att bearbeta slammet och transportera det till deponier.

Det går åt mycket mindre vatten för att rengöra betongbilens rotoraggregat efter torrtvättning. Det resulterande tvättvattnet har mindre andel fast innehåll och lägre pH-värde samtidigt som risken är mindre att det innehåller tungmetaller som exempelvis sexvärdigt krom. Allt detta beror på att ballasten som används i torrtvättsprocessen absorberar cementhaltiga rester på ett unikt sätt.

Och det finns en fördel till: Mapei har analyserat och testat torrtvättsballasten i samarbete med det välrenommerade forskningsinstitutet SINTEF i Norge och upptäckt att RE-CON DRY WASHING-partiklarna absorberar koldioxid genom karbonatisering. RE-CON line erbjuder unika möjligheter för produktion av kolnegativa ballastmaterial och Mapei fortsätter med sin forskning på detta område.

 

 

RE-CON DRY WASHING: En metod som reducerar tvättslammet från betongbilar

Fungerar RE-CON DRY WASHING verkligen? Hur kan vi bevisa det? Här ska vi titta på några konkreta data och verkliga fall.


70 % mindre cementhaltigt avfall vid varje torrtvätt av betongbil

RE-CON DRY WASHING utnyttjar absorptionen i RE-CON ZERO EVO-ballasten för att avlägsna cementhaltigt avfall i betongbilar, vilket annars sköljs ut. RE-CON DRY WASHING följd av en lätt sköljning med vatten minimerar andelen fasta partiklar i betongbilens tvättvatten, som annars ger högt pH-värde och ökad risk för föroreningar med tungmetaller som sexvärdigt krom. Med RE-CON DRY WASHING elimineras orsaken till föroreningar i spolvattnet från betongbilar genom att avfallet omvandlas till ballast i en repeterbar process. Du hittar mer information och data i diagrammet och grafiken nedan.

Så fungerar RE-CON DRY WASHING

 

Ovan vänster: Enkel lösning med matarficka och transportör för matning av torrtvättsballast in i en smutsig betongbil.
Ovan höger: Slutresultatet från RE-CON DRY WASHING-processen: Återvinningsbar ballast med förhöjd karbonatiseringspotential genom absorption och härdning av cementhaltigt avfall från tvättning av betongbil

Ølen betong i NorgeRE-CON DRY WASHING har använts sedan 2019 i de skandinaviska länderna. Mapei vann priset för Årets innovation 2020 inom den norska byggnadsindustrin för denna innovation.

Ølen Betong har många anläggningar för färdigblandad betong i Norge. Företaget var den första kunden som började använda RE-CON DRY WASHING i nära samarbete med Mapeis hållbarhetsteam.

Processen inleds genom att betongbilen kommer tillbaka på kvällen och parkerar bredvid matarfickan. Matarfickan matar fram torrtvättsballasten till transportbandet som i sin tur matar in den i betongbilens rotoraggregat som roterar i hög hastighet. Ballasten absorberar tvättslammet i betongbilen. Föraren kör betongbilen till materialdepån och roterar rotoraggregatet åt båda håll i några minuter och tappar sedan av torrtvättsmaterialet på materialdepån.

När materialet har torkat i ungefär 24 timmar krossas det med en hjullastare och flyttas sedan till en annan materialdepå. Sedan börjar processen om från början: Materialet matas tillbaka till matarfickan och används för nya torrtvättsprocesser. I torrt och gynnsamt väder kan processen upprepas under flera veckor. I regn och fuktiga förhållanden måste materialet bytas efter en vecka.

När betongbilarna är klara för dagen och utför torrtvättsprocessen blir betongbilarna avsevärt renare, eftersom en mycket större del av tvättslammet fångas upp. Efter torrtvätten räcker det med en lätt sköljning innan betongbilen kan parkeras efter arbetsdagen.

Ølen Betong: ”När ballasten är mättad använder vi den för tillverkning av betongblock i form av en produkt som vi kallar legoklossar och som vi kan sälja. På det viset kan vi återvinna både betong och slam.” Resultatet talar för sig självt: På Ølen Betongs anläggning uppstår det numera mycket lite tvättslam och det allra mesta omvandlas till återvinningsbar ballast som används för tillverkning av betongblock på plats.

Företaget har högt ställda mål för sin anläggning: ”Målet är tveklöst att uppnå 100 % återvinning. Allt som vi lägger i våra betongbilar ska användas som produkter i en eller annan form. Vi ser många möjligheter här. Vi har redan förverkligat några av dem och vi är mycket spända på vad vi lyckas åstadkomma framöver. Det är ingen tvekan om att RE-CON DRY WASHING har hjälpt oss enormt mycket för att lösa problemet med vårt tvättslam. Vi kan verkligen säga att det fungerar!”

 


AB Sydsten i Sverige
AB Sydsten driver en anläggning för fabriksblandad betong som har använt RE-CON DRY WASHING sedan 2021.

Vi bad AB Sydsten att berätta om sina erfarenheter av RE-CON DRY WASHING.  ”Vi ser många fördelar med den här metoden”, uppger Sydsten. “Vattenförbrukningen har minskat markant och spillvattnet från tvätten av betongbilarna med vårt nya högtryckssystem är mycket renare än tidigare, trots att vi använder mindre vatten för varje betongbil. Tvättvattnet innehåller i stort sett bara sand och sedimenteras därför mycket snabbare än tidigare. Det betyder att vi enklare kan återvinna vattnet i tvättsystemet och vi förbereder just nu systemet så att vi även kan använda vattnet för tvättning av betongblandaren.”

När det gäller metodens ekonomiska aspekter medger Sydsten att det krävs en del investeringar i materialdepåer, skopkross och högtryckslans. Men de totala investeringarna är mycket lägre än om de hade satsat på ett helt nytt system för betongåtervinning. Mindre tvättslam, renare vatten och lägre vattenförbrukning är tre fördelar som enligt AB Sydsten har gjort metoden framgångsrik. En annan stor fördel med den här metoden är att en del av returbetongen och det förbrukade materialet från torrtvättsprocessen kan användas för tillverkning och försäljning av block som genererar en inkomst.

 

 

Mapei är ett globalt företag med en ledande roll inom utveckling av produkter och lösningar för en mer hållbar betongproduktion. Både i vår dagliga verksamhet med att serva våra kunder och i vårt strategiska FoU-arbete för att ta fram nya lösningar vill vi veta vad forskare, kunder och branschspecialister tycker och tänker. Nedan följer några exempel. Vi har ställt två identiska frågor till fyra personer från olika håll i världen, nämligen hur det ser ut med medvetenheten om avfallsreducering i deras region och vad som krävs för att öka andelen återvunnet material i ny betong.

 

   

Professor Takafumi Noguchi, Tokyo universitet 

Hur stor är medvetenheten i din region när det gäller miljöeffekterna från returbetong och tvättslam?
Jag känner till att det vanliga förfarandet i Europa är att lägga returbetongen på marken och låta den härda för att sedan krossa den och använda den härdade, återvunna ballasten för tillverkning av ny betong.  Så sker även i Japan, men de flesta japanska betongproducenterna vill inte använda denna ballast för ny betong. Och det trots att det finns en nationell standard som tillåter att den används. Endast en liten del av den återvunna ballasten (förmodligen mindre än 1 %) används för tillverkning av ny betong. Ballasten kan användas, men motståndet mot att använda den i större utsträckning tyder på att miljömedvetenheten inte är tillräckligt stor i Japan

Vad anser du vara den viktigaste faktorn om man vill öka användningen av återvunnen ballast i ny betong?

Standarder och incitament från myndigheternas sida är mycket viktiga verktyg för att nå detta mål, men är inte de enda nyckelfaktorerna. Enligt europastandarder som exempelvis EN 206 tillåts upp till 5 % återvunnen ballast i ny betong. Det betyder att  europeiska betongproducenter kan använda upp till 5 % återvunnen ballast i ny betong utan begränsningar. 

Vi har en liknande standard i Japan som tillåter användning av återvunnen ballast, men den måste tvättas. Torra system är inte tillåtna. Vi arbetar för närvarande på en ny standard som ger oss möjlighet att använda torra system för framställning av ballast i granulatform med hjälp av tillsatsmedel. Återvunnen ballast används i alla fall i mycket begränsad omfattning i Japan.

Trots att den japanska regeringen uppmuntrar till användning av återvunna material, i stället för krossad naturlig ballast, för betong i offentliga projekt, är många betongproducenter och byggföretag ovilliga att använda dessa material.  En förklaring är att byggnader huvudsakligen rivs i städer, medan nya vägar byggs på landsbygden. Det betyder att bearbetning av returbetong sker långt ifrån de platser där ny betong tillverkas. Då uppstår ett transportbehov som skapar nya miljöproblem.

Kvaliteten är också en viktig faktor. Vi måste vara säkra på att betongen behåller sina egenskaper även med återvunnen ballast, både i färskt och härdat tillstånd. Därför följer vi utvecklingen på Mapei med stort intresse och är beredda att samarbeta med Mapei på det här området. Det är även viktigt att vi samarbetar med andra branscher så att vi tillsammans kan minska koldioxiden och i slutändan nå kolneutralitet.

Biografi

Takafumi Noguchi är för närvarande professor på institutionen för arkitektur vid Tokyo universitet.  Han har många prestigefulla befattningar på området (vice ordförande för japanska arkitekturinstitutet, ordförande för den japanska branschorganisationen för beläggningsteknik, chef för branschorganisationen för fabriksblandad betong och returbetong samt ledamot av ISO/TC71/SC8). Han har även vunnit flera prestigefulla priser (ACI ”Excellence Award in Concrete Construction” 2017, fib Award for Outstanding Concrete Structures in the Building Category 2018 samt Technology Award från japanska betonginstitutet 2021). Hans huvudsakliga forskningsområden är kolneutral betong, hållbar återvinning och optimal resurscirkulation av betong, prestandabedömning och konservering av historiska betongkonstruktioner samt hållbarhet, konstruktion och optimal återställning av betongkonstruktioner.

 


 

   

Christian Engelsen, chefsforskare, Sintef

Hur stor är medvetenheten i din region när det gäller miljöeffekterna från returbetong och tvättslam?
Den allmänna inställningen i branschen för fabriksblandad betong i de nordeuropeiska länderna är att betong och tvättslam (vatten och fasta partiklar) inte ska deponeras, utan återvinnas. Men företag och yrkesmänniskor i den här branschen har svårt att helt förstå vilken betydelse återvinning har för miljön. Anledningen är att det är svårt att bedöma alla miljöeffekter. I Norge är ny lagstiftning på väg som ännu inte är fullt implementerad. Många tillverkare av fabriksblandad betong har börjat undersöka vad den nya lagstiftningen innebär och hur de måste anpassa sin hantering av betong, slam och vatten. De vänder sig allt oftare till oss på Sintef för råd och kontaktar olika leverantörer för lösningar och utrustning. Sammanfattningsvis är medvetenheten relativt hög i de nordiska länderna och företagen anpassar sig för att bli mer hållbara och cirkulära. Men det finns fortfarande en del obesvarade frågor.


Vad anser du vara den viktigaste faktorn om man vill öka användningen av återvunnen ballast i ny betong?
De viktigaste faktorerna för användning av återvunnen ballast i nyproducerad betong:
a. Ballasten måste ha tillräckligt hög och stabil kvalitet.
b. De återvunna produkterna måste vara tillgängliga. De måste kunna levereras när kunderna behöver dem.
c. Återvunnen ballast måste produceras i kostnadseffektiva processer och finnas tillgängliga till marknadspriser samt med en tydlig deklaration om den tekniska kvaliteten och miljöfördelarna med den färdiga betongen. Detta är grundläggande för att skapa förtroende hos producenter

av färdigblandad betong.

SINTEF

Stiftelsen SINTEF är ett icke-vinstdrivande forskningsinstitut.  Dess syfte är att bidra till samhällets utveckling genom att bedriva forskning inom naturvetenskap, teknik (inklusive byggnation samt väg- och vattenbyggnad), hälsa och samhällsvetenskap i samarbete med Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU). SINTEF är ett av Europa största, oberoende forskningsinstitut som sedan 1950 har bidragit till nya innovationer genom FoU-uppdrag för näringslivet och den offentliga sektorn i såväl Norge som internationellt.

 


 

   

Richard Amadio, vd, PumperDump

Hur stor är medvetenheten i din region när det gäller miljöeffekterna från returbetong och tvättslam?
Jag tror inte att avfallsströmmarna, och i synnerhet noggrann insamling och återvinning av betongavfall och tvättslam, ännu prioriteras tillräckligt högt i Australien.  Den rådande fokuseringen på material- och arbetskostnader gör att man inte tillvaratar dagens möjligheter inom den cirkulära ekonomin och de besparingar på olika områden som de kan erbjuda. 

Byggföretagen använder fortfarande tråg och behållare av plast för tvättslam och tippar den torkade betongen i dumperbehållare där det blandas med annat byggavfall på platsen. Plastföroreningar i betong försämrar kvaliteten och minskar mängden material som kan återvinnas eller förädlas till ny betong.
Tvättslammet tillåts spridas och rinna utan kontroll. Det utgör därigenom en halkrisk för 
medarbetarna och en föroreningsrisk för miljön. Slammet från tvättprocessen ses inte ens som en resurs för den cirkulära ekonomin!


Vad anser du vara den viktigaste faktorn om man vill öka användningen av återvunnen ballast i ny betong?
Vi anser att det finns flera faktorer som är viktiga för att vi ska kunna öka användningen av återvunnen ballast i betong. Och det börjar med den viktigaste drivkraften, nämligen attityden. Det krävs en attitydförändring som stöds av politik, bestämmelser och möjliggörande teknik. Politiken skapar medvetenhet, bestämmelser skapar incitament och aktörerna i branschen kommer tveklöst att hitta innovativa lösningar genom att investera och samarbeta. Resultatet blir rena avfallsströmmar, nya system, ny infrastruktur och nya processer för leverans av förädlad betong med en betydande andel återvunnen ballast.

PumperDump

PumperDump har varit verksamt i Sydney, Australien i mer än 20 år och tillhandahåller lösningar som bidrar till att reducera miljöeffekterna, kostnaderna och riskerna med betongavfall. Hållbarhet har alltid varit en av våra viktigaste affärsprinciper och en stark drivkraft för innovation och utveckling av nya system för branschen. Vår senaste produkt är en patentsökt tömningsbehållare på 5 m3. PumperDump är medlem av The Green Building Council of Australia som spelat en viktig roll i att utbilda och sammanföra människor samt för utvecklingen av nya standarder för byggnadsindustrin.

 


 

Lina Margarita Cure Bojanini, chef för kvalitet och optimering, Cementos Argos

Hur stor är medvetenheten i din region när det gäller miljöeffekterna från returbetong och tvättslam?
Vårt företag prioriterar hållbarhet och strävar efter att minimera vår miljöpåverkan genom att använda skonsamma material.  Det gäller även återvunnen betong som vi återanvänder i största möjliga omfattning.  Vi har för närvarande återvinningssystem för en del verksamhet, men vi försöker hela tiden hitta metoder för att förbättra systemens effektivitet. Vi har även genomfört studier av betongslam och upptäckt att de har mycket varierande sammansättning.  Det gör det svårt att använda slammet med ekonomiskt försvarbara och fungerande andelar i vår blandning.


Vad anser du vara den viktigaste faktorn om man vill öka användningen av återvunnen ballast i ny betong?
För att främja användningen av återvunnen ballast i betong är det viktigt att frågan angrips från flera infallsvinklar.  För det första behöver vi utveckla standardiserade bestämmelser som styr den industriella produktionen av återvunnen ballast och dess användning i betongblandningar. Dessutom är det mycket viktigt att det fastställs en lägsta gräns för mängden återvunnet material som får användas i betongblandningar. För det andra behöver byggbranschen utbildas på korrekt avfallshantering och användning av spill för att underlätta produktionsprocesserna för återvunnen ballast. Då kan vi framställa återvunnen ballast med bättre egenskaper till en lägre kostnad.

För det tredje bör det genomföras forskning på hur återvunnet material påverkar betongens olika egenskaper. Det hjälper oss att bestämma hur stor andel återvunnet material som kan användas i betongblandningar för att ge dem bästa möjliga prestanda.


Cementos Argos

Argos är ett växande multinationellt betong- och cementföretag med etablerad närvaro i 16 länder och regioner med såväl tillväxtekonomier som utvecklade ekonomier. Företaget grundades för 80 år sedan och är i dag det största betong- och cementföretaget i Colombia och ett av de dominerande företagen i detta segment i USA, Centralamerika och Karibien.

 


Här kan du läsa mer om om RE-CON line

 

Ladda ner broschyr

Relaterade filmer

Håll kontakten

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att få nyheter från Mapei